Vi är skyldiga att förmedla effekt och risker+biverkningar till pat
oKunna värdera biverkningar – att berätta om varenda liten biverkning à kan leda till att pat inte tar någon medicin
oPat ska förstå vad vi sagt.
Läkemedel som ingår i läkemedelslagen:
1.Läkemedel
2.Naturläkemedel
3.Homeopatika – inga bevis på att det funkar, lösningar som späds ut, molekyler har ”ett minne” och kommer ihåg behandling de utsatts för
4.Utvärtesbruk – kommer att försvinna
”Med läkemedel förstås ett preparat eller ämne vars ändamål är att vid invärtes eller utvärtes bruk bota, lindra eller förebygga sjukdomar eller sjukdomssymtom hos människor eller djur. Som läkemedel betraktas också ett sådant ämne eller en sådan kombination av ämnen för invärtes eller utvärtes bruk som kan användas för att genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner eller utröna hälsotillståndet eller sjukdomsorsaker hos människor eller djur. Ett läkemedel skall vara av god kvalitet och vara ändamålsenligt. Ett läkemedel är ändamålsenligt om det är verksamt för sitt ändamål och vid normal användning inte har skadeverkningar som står i missförhållande till den avsedda effekten.”
Om ett lm godkänns beror på dess indikationer:
o20% av pat som tar medicin får levercancer kan det vara okej om det är lm för lungcancer
oOm indikationen däremot är förkylning godkänns lm inte.
Värdering och bedömning om lm är ändamålsenligt till pat – har pat alkoholproblem o levercirros à paracetamol inte bra. Ska göra mer nytta än skada för pat.
Lm måste ha syfte att bota, lindra eller förebygga. Näringsämnen kanske också kan lindra sjukdomar, men inte deras primära syfte.
Naturläkemedel – egenvårdsprodukter
Har ett naturligt ursprung.
Verksamma beståndsdelarna får inte vara alltför bearbetade – solrosextrakt motverkar förkylning à får inte göra lm från bara en enda molekyl och säga att det är naturläkemedel då.
Säkerhet, undersökningar eller dokumentation som stöder avsedd effekt.
Växtbaserade läkemedel innehåller uteslutande växtbaserat material
Medicinsk användning under minst 30 år varav minst 15 år inom EU
Läran om läkemedel Verkan på organismen: Farmakodynamik – vad lm gör med kroppen, önskad + oönskad effekt (biverkn) Omsättning i kroppen: Farmakokinetik– vad kroppen gör med lm. Biofas = där lm ska verka, tar sig dit. Användning vid
sjukdomsbehandling: Farmakoterapi – hur man anv. lm i klinik, dosering av LA, Pc
Nomenklatur
Kemiskt namn – 2-acetpxobensoesyra – molekylen avgör namnet
Generiskt namn – acetylsalicylsyra – ASA. Verksamma substansen. Behållit vissa delar av namnet som är inressant att veta.
Varumärkesnamn – Treo (brustablett), Albyl. Treo verkar snabbare än Albyl, trots samma konc pga sprängmedel som bryter ner tablett fortare.
Läkemedelsutveckling
1.Target – identifiera målstruktur, receptor man vill påverka
2.Lead – man gör en molekylsekvens som kan påverka ens målstruktur
3.Derivat – syntiserar olika föreningar
4.Cellkultur – in vitro (isolerat organ), tittar hur celler och påverkas av 1000-tals olika föreningar
5.In vivo – lovande föreningarna görs på helkroppsförsök. Lagar börjar styra vad man får göra.
6.Preklinisk undersökning
7.CD – candidate drug
8.Fas 1 – studier, friska frivilliga. Enstaka, 4-5 st. Se om farmakokinetik är samma i msk. som djur.
9.Fas 2 – explorativ fas. Sjuka. Se om lm har effekt på sjukdom. Ganska få pat.
10.Fas 3 – konfirmerande fas. Etablera att lm har effekt på sjukdom. Studie på tusentals pat Kostar mkt
11.Registreringsansökan – kan lämnas till Lm-verket i Sverige, EU, USA etc.
12.Fas 4 – registreringsfas. Hittar i FASS. Görs ny ansökan var 5:e år.
Patentskydd
15-20 år, ganska kort i förhållande till utv.tid – gäller generiska substansen, får inte anv. av andra.
oTyp 2 – bildas antigenkomplex som kan fästa på vita bl.kroppar à aktiverar komplementsystemet à som lyserar de vita bl.kropparna à leukocytopeni (saknar vita bl.kr) och agranulocytos à utan immunförsvar för infektioner, enkel förkylning livshotande
oTyp 3 – serumsjuka, kan ge feber.
oTyp 4 – eksem, T-lymfocytmedierad
oIdiosynkrasi – sällsynt, saknar enzym à kan inte metabolisera lm.
Förr sorterade efter hur vanliga biverkningar var (1/100 personer, 1/1000 personer).
Idag sorterat efter organ: Magtarm –biverkningar listade. Hjärta – biverkningar listade.
Biologiska membran – viktig
Uppbyggda av dubbla lipidskikt – fettiga.
Lipofila – icke-laddade. Fettlösliga lm. tar sig genom. Cellmembran, blod-hjärnbarriären.
Hydrofila – laddade. Vattenlöslig lm tar sig genom porer. Kapillärer.
Ammoniumföreningar – hur man kan förändra en molekyl
Lm anv mot illamående à måste komma in i hjärnan à måste vara fettlösligt
Vill inte det ska komma in i hjärnan à sätt på metylgrupp à blir laddat (polärt) à blir en kvartär ammoniumförening à kan inte passera fettlösligt membran.
Interaktioner – FASS
A = inga interaktioner, ingen klinisk betydelse
B = klinisk betydelse inte fastställd
C = kräver dosjustering
D = allvarliga konsekvenser, CAVE, undvik denna kombination av lm.
Interaktioner som kräver åtgärd (C = dosjustering) – mediciner som förskrivs oftare
Loopdiuretika i kombination med ACE-hämmare (blockar efferent del i njure)/NSAID (blockar afferent del i njure)
Waran i kombination med paracetamol – pat ska egentligen bara stå på paracetamol i max 2 veckor.
Levaxin i kombination med kalkpreparat eller järnersättningspreparat
NSAID i kombination med ACE-hämmare eller betablockerare
Trombyl i kombination med NSAID eller Waran
Farmakokinetik
Absorption – upptaget, kmr in i cirkulation där flesta lm verkar från.
Distribution – sprids ut till vävnader
Elimination (Metabolism och exkretion) – kroppen ska kunna göra sig av med lm.
Kom-ihåg-regel: ADME
Läkemedelskoncentration i plasma
Viktigt att uppnå nivån som krävs för att eliminera besvären (ex 500 mg) – annars bara biverkningar utan ngn effekt.
Första passageeffekt – i levern
Lm går genom tarmvägg (1, absorption) och levern (2, första passageeffekt) Biotillgänglighet = hur mkt lm som finns tillgängligt i kroppen efter första passageeffekt: 25/100 = 25%.
Skenbar fördelningsvolym – hur lm är fördelat i kroppen.
Räknas ut genom: dos / koncentration.
Distributionsvolym (Vd) –
förhållandet mellan totala mängden lm
i kroppen och dess koncentration
i plasma vid samma tidpunkt
Fördelningsvolym
Stor fördelningsvolym = fettlösliga lm (lipofila), ex antideppressiva = större interaktionsrisk
Fördelningsvolym = D / Cp = dos / konc. i blodet.
Finns ingen övre gräns – när koncentrationen går mot noll går fördelningsrummet mot oändlighet
1. Enbart i blodbanan - minsta fördeln.volym vi kan ha, lm bara stannar i blodet (4 l) bara vattenlösligt - kmr ej genom fettiga membran
2. Jämt i alla fördelningsrum – kanske i allt vatten i kroppen, 40-45 l
3. Mer i andra fördelningsrum än i blodbanan, löser sig hellre i fett.
Plasmaproteinbindningsgrad – binder giftiga ämnen till protein à blir inte lika giftigt då Interaktionsrisk vid:
1. Hög plasmaproteinbindningsgrad – över 90%
2. Liten fördelningsvolym – 5 liter
3. (litet terapeutiskt fönster)
Plasmaprot håller även kvar vätska i kärl
Betydelse vid antikoagulantia (Waran) och antiepileptika
Eliminering – består av metabolism och eliminering 1. Metabolism
Lever – för att göra fettlösligt lm till vattenlösligt à kan kissa ut det
Tarm, blod, hud, lungor, njure
Fas 1 – liten förändring, ex koppla bort en metylgrupp
oOxidationer jmf CYP-komplexet – läs noga om det står i FASS.
oFlesta interaktioner i kroppen sker på CYP-nivå à påverkar hur snabbt ett lm försvinner. Cytokom P450.
oReduktion – kvävereduktion
oHydrolys – ester och amider
Fas 2 – större molekyler hängs på, ofta vattenlösligt
oKonjugering, bl a glukuronider (glukos vattenlösligt), acetylering (acetyl-CoA)
Att göra lm vattenlösligt är syftet med både Fas 1 och 2.
CYP kan göra morfin vattenlösligt. Morfin finns också i heroin.
Heroinmissbrukare ökar sin dos pga toleransutveckling à blir bättre på att metabolisera heroinet.
Om de sen tar uppehåll och börjar med sin ”vanliga dos” à dör, kvävs, nu känsligare för heroinet eftersom CYP:arna inte bra på att metabolisera heroinet.
Exempel på lm och CYPar Exempel på lm som metaboliseras av CYP: diklofenak, fenytoin, ibuprofen, losartan, naproxen, sildenafil, warfarin, sulfafenazol, valproat, rifampicin
2. Elimination – njure, andra organ.
Urinbildning – styrs av hur mkt vi dricker
1. Glomerulusfiltration – får ut
2. Tubulär sekretion – får ut
3. Tubulär reabsorption – tar upp
Saker som finns i blod men inte primärurin:
oStora proteiner
oBlodkroppar
oGlukos (finns inte i sekundärurin heller)
Genetisk variation – betablockerare à individanpassa doseringen
Halveringstid; 1:a och 0:e ordningen - viktig
Efter 4-5 halveringstider är lm borta.
1:a ordningen – koncentrationsberoende. Fraktionen alltid samma, 50%.
Mängd som försvinner i början större (brantare kurva) än senare (planare kurva).
Exempelvis penicillin (90 min)
0:e ordningen – koncentrationsoberoende. Samma elimination oavsett konc. på lm.
Exempelvis Waran (36 h) à tar någon vecka tills ur kroppen (5*36 h)
Jämviktskoncentration (Steady state)
Uppnås efter 4-5 halveringstider. Tar ett tag tills lm når sin jämvikt.
Graviditet Kategori A
LM intagits av ett betydande antal gravida kvinnor utan störning i reproduktionsprocessen Kategori B
LM som intagits av ett begränsat antal gravida kvinnor utan störning i reproduktionsprocessen (B:1, B:2 eller B:3). Kategori B:1
Reproduktionstoxikologiska studier på djur har ej givit hållpunkter för ökad uppkomst skadliga effekter på reproduktionsprocessen. Kategori B:2
Reproduktionstoxikologiska studier på djur är bristfälliga eller saknas men tillgängliga data ger ej hållpunkter för ökad uppkomst skadliga effekter på reproduktionsprocessen. Kategori B:3
Reproduktionstoxikologiska studier på djur har givit hållpunkter för skadliga effekter, vilkas betydelse oklar för människan. Kategori C
Läkemedel som hos människa förmodas kunna medföra risk för fostret och/eller det nyfödda barnet. Kategori D
Läkemedel med primärt teratogena effekter (fosterskadande).
Amning
Grupp I: Passerar ej över i modersmjölk.
Grupp II: Passerar över i modersmjölk men risk för påverkan på barnet synes osannolik.
Grupp III: Passerar över i modersmjölk i sådana mängder att risk för påverkan på barnet föreligger.
Grupp IVa: Uppgift saknas om passage över i modersmjölk.
Grupp IVb: Uppgift om passage över i modersmjölk är otillräcklig för att bedöma risken för barnet.
Allmän farmakologi – Gunnar Tobin – 19/4 Gunnar ställer mest förståelsefrågor – multiple choice – läs och förstå. Mycket av det han säger kommer från: __http://lakemedelsboken.se/kapitel/lakemedelsanvandning/kliniskt_farmakologiska_principer.html__ Läkemedelslagen (2005:853) - viktig · Styr vår hantering av farmakologi · Vi är skyldiga att förmedla effekt och risker+biverkningar till pat oKunna värdera biverkningar – att berätta om varenda liten biverkning à kan leda till att pat inte tar någon medicin oPat ska förstå vad vi sagt. · Läkemedel som ingår i läkemedelslagen: 1. Läkemedel 2. Naturläkemedel 3. Homeopatika – inga bevis på att det funkar, lösningar som späds ut, molekyler har ”ett minne” och kommer ihåg behandling de utsatts för 4. Utvärtes bruk – kommer att försvinna ”Med läkemedel förstås ett preparat eller ämne vars ändamål är att vid invärtes eller utvärtes bruk bota, lindra eller förebygga sjukdomar eller sjukdomssymtom hos människor eller djur. Som läkemedel betraktas också ett sådant ämne eller en sådan kombination av ämnen för invärtes eller utvärtes bruk som kan användas för att genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner eller utröna hälsotillståndet eller sjukdomsorsaker hos människor eller djur. Ett läkemedel skall vara av god kvalitet och vara ändamålsenligt. Ett läkemedel är ändamålsenligt om det är verksamt för sitt ändamål och vid normal användning inte har skadeverkningar som står i missförhållande till den avsedda effekten.”
· Om ett lm godkänns beror på dess indikationer: o20% av pat som tar medicin får levercancer kan det vara okej om det är lm för lungcancer oOm indikationen däremot är förkylning godkänns lm inte. · Värdering och bedömning om lm är ändamålsenligt till pat – har pat alkoholproblem o levercirros à paracetamol inte bra. Ska göra mer nytta än skada för pat. · Lm måste ha syfte att bota, lindra eller förebygga. Näringsämnen kanske också kan lindra sjukdomar, men inte deras primära syfte.
Naturläkemedel – egenvårdsprodukter · Har ett naturligt ursprung. · Verksamma beståndsdelarna får inte vara alltför bearbetade – solrosextrakt motverkar förkylning à får inte göra lm från bara en enda molekyl och säga att det är naturläkemedel då. · Säkerhet, undersökningar eller dokumentation som stöder avsedd effekt. · Växtbaserade läkemedel innehåller uteslutande växtbaserat material · Medicinsk användning under minst 30 år varav minst 15 år inom EU Läran om läkemedel Verkan på organismen: Farmakodynamik – vad lm gör med kroppen, önskad + oönskad effekt (biverkn) Omsättning i kroppen: Farmakokinetik – vad kroppen gör med lm. Biofas = där lm ska verka, tar sig dit. Användning vid sjukdomsbehandling: Farmakoterapi – hur man anv. lm i klinik, dosering av LA, Pc
Nomenklatur ·Kemiskt namn – 2-acetpxobensoesyra – molekylen avgör namnet ·Generiskt namn – acetylsalicylsyra – ASA. Verksamma substansen. Behållit vissa delar av namnet som är inressant att veta. ·Varumärkesnamn – Treo (brustablett), Albyl. Treo verkar snabbare än Albyl, trots samma konc pga sprängmedel som bryter ner tablett fortare.
Läkemedelsutveckling 1.Target – identifiera målstruktur, receptor man vill påverka 2.Lead – man gör en molekylsekvens som kan påverka ens målstruktur 3.Derivat – syntiserar olika föreningar 4.Cellkultur – in vitro (isolerat organ), tittar hur celler och påverkas av 1000-tals olika föreningar 5.In vivo – lovande föreningarna görs på helkroppsförsök. Lagar börjar styra vad man får göra. 6.Preklinisk undersökning
7.CD – candidate drug 8.Fas 1 – studier, friska frivilliga. Enstaka, 4-5 st. Se om farmakokinetik är samma i msk. som djur. 9.Fas 2 – explorativ fas. Sjuka. Se om lm har effekt på sjukdom. Ganska få pat. 10. Fas 3 – konfirmerande fas. Etablera att lm har effekt på sjukdom. Studie på tusentals pat Kostar mkt 11. Registreringsansökan – kan lämnas till Lm-verket i Sverige, EU, USA etc. 12. Fas 4 – registreringsfas. Hittar i FASS. Görs ny ansökan var 5:e år. Patentskydd · 15-20 år, ganska kort i förhållande till utv.tid – gäller generiska substansen, får inte anv. av andra. · Alvedon – varumärkesnamn, skyddat. Paracetamol – generisk substans, inte skyddat längre.
Biverkningar ·Farmakologisk mekanism (typ A) oDosberoende – drabbar alla i tillräcklig dos. oMuntorrhet tredje vanligaste biverkningen. ·Utan farmakologisk mekanism (typ B) oInte dosberoende – drabbar inte alla. De är lömska. oTyp 1 – anafylaxi, överkänslig, allergi. Frigörs histamin à klåda, utslag (urtikaria). Pc-allergi. oTyp 2 – bildas antigenkomplex som kan fästa på vita bl.kroppar à aktiverar komplementsystemet à som lyserar de vita bl.kropparna à leukocytopeni (saknar vita bl.kr) och agranulocytos à utan immunförsvar för infektioner, enkel förkylning livshotande oTyp 3 – serumsjuka, kan ge feber. oTyp 4 – eksem, T-lymfocytmedierad oIdiosynkrasi – sällsynt, saknar enzym à kan inte metabolisera lm. · Förr sorterade efter hur vanliga biverkningar var (1/100 personer, 1/1000 personer). · Idag sorterat efter organ: Magtarm –biverkningar listade. Hjärta – biverkningar listade.
Biologiska membran – viktig · Uppbyggda av dubbla lipidskikt – fettiga. ·Lipofila – icke-laddade. Fettlösliga lm. tar sig genom. Cellmembran, blod-hjärnbarriären. ·Hydrofila – laddade. Vattenlöslig lm tar sig genom porer. Kapillärer. Ammoniumföreningar – hur man kan förändra en molekyl · Lm anv mot illamående à måste komma in i hjärnan à måste vara fettlösligt · Vill inte det ska komma in i hjärnan à sätt på metylgrupp à blir laddat (polärt) à blir en kvartär ammoniumförening à kan inte passera fettlösligt membran.
Interaktioner – FASS · A = inga interaktioner, ingen klinisk betydelse · B = klinisk betydelse inte fastställd · C = kräver dosjustering · D = allvarliga konsekvenser, CAVE, undvik denna kombination av lm. Interaktioner som kräver åtgärd (C = dosjustering) – mediciner som förskrivs oftare · Loopdiuretika i kombination med ACE-hämmare (blockar efferent del i njure)/NSAID (blockar afferent del i njure) · Waran i kombination med paracetamol – pat ska egentligen bara stå på paracetamol i max 2 veckor. · Levaxin i kombination med kalkpreparat eller järnersättningspreparat · NSAID i kombination med ACE-hämmare eller betablockerare · Trombyl i kombination med NSAID eller Waran
Farmakokinetik · Absorption – upptaget, kmr in i cirkulation där flesta lm verkar från. · Distribution – sprids ut till vävnader · Elimination (Metabolism och exkretion) – kroppen ska kunna göra sig av med lm. ·Kom-ihåg-regel: ADME
Läkemedelskoncentration i plasma
· Viktigt att uppnå nivån som krävs för att eliminera besvären (ex 500 mg) – annars bara biverkningar utan ngn effekt. Första passageeffekt – i levern Lm går genom tarmvägg (1, absorption) och levern (2, första passageeffekt) Biotillgänglighet = hur mkt lm som finns tillgängligt i kroppen efter första passageeffekt: 25/100 = 25%.
Skenbar fördelningsvolym – hur lm är fördelat i kroppen. · Räknas ut genom: dos / koncentration.
Distributionsvolym (Vd) –
förhållandet mellan totala mängden lm
i kroppen och dess koncentration
i plasma vid samma tidpunkt
Fördelningsvolym · Stor fördelningsvolym = fettlösliga lm (lipofila), ex antideppressiva = större interaktionsrisk · Fördelningsvolym = D / Cp = dos / konc. i blodet. · Finns ingen övre gräns – när koncentrationen går mot noll går fördelningsrummet mot oändlighet
1.Enbart i blodbanan - minsta fördeln.volym vi kan ha, lm bara stannar i blodet (4 l) bara vattenlösligt - kmr ej genom fettiga membran 2.Jämt i alla fördelningsrum – kanske i allt vatten i kroppen, 40-45 l 3.Mer i andra fördelningsrum än i blodbanan, löser sig hellre i fett.
Plasmaproteinbindningsgrad – binder giftiga ämnen till protein à blir inte lika giftigt då Interaktionsrisk vid: 1. Hög plasmaproteinbindningsgrad – över 90% 2. Liten fördelningsvolym – 5 liter 3. (litet terapeutiskt fönster)
· Plasmaprot håller även kvar vätska i kärl · Betydelse vid antikoagulantia (Waran) och antiepileptika Eliminering – består av metabolism och eliminering 1. Metabolism · Lever – för att göra fettlösligt lm till vattenlösligt à kan kissa ut det · Tarm, blod, hud, lungor, njure
· Fas 1 – liten förändring, ex koppla bort en metylgrupp oOxidationer jmf CYP-komplexet – läs noga om det står i FASS. oFlesta interaktioner i kroppen sker på CYP-nivå à påverkar hur snabbt ett lm försvinner. Cytokom P450. oReduktion – kvävereduktion oHydrolys – ester och amider
· Fas 2 – större molekyler hängs på, ofta vattenlösligt oKonjugering, bl a glukuronider (glukos vattenlösligt), acetylering (acetyl-CoA)
· Att göra lm vattenlösligt är syftet med både Fas 1 och 2.
· CYP kan göra morfin vattenlösligt. Morfin finns också i heroin. · Heroinmissbrukare ökar sin dos pga toleransutveckling à blir bättre på att metabolisera heroinet. · Om de sen tar uppehåll och börjar med sin ”vanliga dos” à dör, kvävs, nu känsligare för heroinet eftersom CYP:arna inte bra på att metabolisera heroinet. Exempel på lm och CYPar Exempel på lm som metaboliseras av CYP: diklofenak, fenytoin, ibuprofen, losartan, naproxen, sildenafil, warfarin, sulfafenazol, valproat, rifampicin
2. Elimination – njure, andra organ. · Urinbildning – styrs av hur mkt vi dricker 1.Glomerulusfiltration – får ut 2.Tubulär sekretion – får ut 3.Tubulär reabsorption – tar upp
· Saker som finns i blod men inte primärurin: oStora proteiner oBlodkroppar oGlukos (finns inte i sekundärurin heller) Genetisk variation – betablockerare à individanpassa doseringen Halveringstid; 1:a och 0:e ordningen - viktig · Efter 4-5 halveringstider är lm borta.
·1:a ordningen – koncentrationsberoende. Fraktionen alltid samma, 50%. Mängd som försvinner i början större (brantare kurva) än senare (planare kurva). Exempelvis penicillin (90 min) ·0:e ordningen – koncentrationsoberoende. Samma elimination oavsett konc. på lm. Exempelvis Waran (36 h) à tar någon vecka tills ur kroppen (5*36 h) Jämviktskoncentration (Steady state) · Uppnås efter 4-5 halveringstider. Tar ett tag tills lm når sin jämvikt. Graviditet Kategori A LM intagits av ett betydande antal gravida kvinnor utan störning i reproduktionsprocessen Kategori B LM som intagits av ett begränsat antal gravida kvinnor utan störning i reproduktionsprocessen (B:1, B:2 eller B:3). Kategori B:1 Reproduktionstoxikologiska studier på djur har ej givit hållpunkter för ökad uppkomst skadliga effekter på reproduktionsprocessen. Kategori B:2 Reproduktionstoxikologiska studier på djur är bristfälliga eller saknas men tillgängliga data ger ej hållpunkter för ökad uppkomst skadliga effekter på reproduktionsprocessen. Kategori B:3 Reproduktionstoxikologiska studier på djur har givit hållpunkter för skadliga effekter, vilkas betydelse oklar för människan. Kategori C Läkemedel som hos människa förmodas kunna medföra risk för fostret och/eller det nyfödda barnet. Kategori D Läkemedel med primärt teratogena effekter (fosterskadande).
Amning ·Grupp I: Passerar ej över i modersmjölk. ·Grupp II: Passerar över i modersmjölk men risk för påverkan på barnet synes osannolik. ·Grupp III: Passerar över i modersmjölk i sådana mängder att risk för påverkan på barnet föreligger. ·Grupp IVa: Uppgift saknas om passage över i modersmjölk. ·Grupp IVb: Uppgift om passage över i modersmjölk är otillräcklig för att bedöma risken för barnet.
Gunnar ställer mest förståelsefrågor – multiple choice – läs och förstå. Mycket av det han säger kommer från: http://lakemedelsboken.se/kapitel/lakemedelsanvandning/kliniskt_farmakologiska_principer.html
Läkemedelslagen (2005:853) - viktig
- 1. Läkemedel
- 2. Naturläkemedel
- 3. Homeopatika – inga bevis på att det funkar, lösningar som späds ut, molekyler har ”ett minne” och kommer ihåg behandling de utsatts för
- 4. Utvärtes bruk – kommer att försvinna
”Med läkemedel förstås ett preparat eller ämne vars ändamål är att vid invärtes eller utvärtes bruk bota, lindra eller förebygga sjukdomar eller sjukdomssymtom hos människor eller djur.Som läkemedel betraktas också ett sådant ämne eller en sådan kombination av ämnen för invärtes eller utvärtes bruk som kan användas för att genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner eller utröna hälsotillståndet eller sjukdomsorsaker hos människor eller djur.
Ett läkemedel skall vara av god kvalitet och vara ändamålsenligt. Ett läkemedel är ändamålsenligt om det är verksamt för sitt ändamål och vid normal användning inte har skadeverkningar som står i missförhållande till den avsedda effekten.”
Naturläkemedel – egenvårdsprodukter
Läran om läkemedel
Verkan på organismen: Farmakodynamik – vad lm gör med kroppen, önskad + oönskad effekt (biverkn)
Omsättning i kroppen: Farmakokinetik – vad kroppen gör med lm. Biofas = där lm ska verka, tar sig dit.
Användning vid
sjukdomsbehandling: Farmakoterapi – hur man anv. lm i klinik, dosering av LA, Pc
Nomenklatur
Läkemedelsutveckling
Patentskydd
Biverkningar
Biologiska membran – viktig
- Uppbyggda av dubbla lipidskikt – fettiga.
- Lipofila – icke-laddade. Fettlösliga lm. tar sig genom. Cellmembran, blod-hjärnbarriären.
- Hydrofila – laddade. Vattenlöslig lm tar sig genom porer. Kapillärer.
Ammoniumföreningar – hur man kan förändra en molekylInteraktioner – FASS
- A = inga interaktioner, ingen klinisk betydelse
- B = klinisk betydelse inte fastställd
- C = kräver dosjustering
- D = allvarliga konsekvenser, CAVE, undvik denna kombination av lm.
Interaktioner som kräver åtgärd (C = dosjustering) – mediciner som förskrivs oftareFarmakokinetik
- Absorption – upptaget, kmr in i cirkulation där flesta lm verkar från.
- Distribution – sprids ut till vävnader
- Elimination (Metabolism och exkretion) – kroppen ska kunna göra sig av med lm.
- Kom-ihåg-regel: ADME
Läkemedelskoncentration i plasmaFörsta passageeffekt – i levern
Lm går genom tarmvägg (1, absorption) och levern (2, första passageeffekt)
Biotillgänglighet = hur mkt lm som finns tillgängligt i kroppen efter första passageeffekt: 25/100 = 25%.
Skenbar fördelningsvolym – hur lm är fördelat i kroppen.
förhållandet mellan totala mängden lm
i kroppen och dess koncentration
i plasma vid samma tidpunkt
Fördelningsvolym
Plasmaproteinbindningsgrad – binder giftiga ämnen till protein à blir inte lika giftigt då
Interaktionsrisk vid:
Eliminering – består av metabolism och eliminering
1. Metabolism
Exempel på lm och CYPar
Exempel på lm som metaboliseras av CYP: diklofenak, fenytoin, ibuprofen, losartan, naproxen, sildenafil, warfarin, sulfafenazol, valproat, rifampicin
2. Elimination – njure, andra organ.
Genetisk variation – betablockerare à individanpassa doseringen
Halveringstid; 1:a och 0:e ordningen - viktig
Mängd som försvinner i början större (brantare kurva) än senare (planare kurva).
Exempelvis penicillin (90 min)
Exempelvis Waran (36 h) à tar någon vecka tills ur kroppen (5*36 h)
Jämviktskoncentration (Steady state)
Graviditet
Kategori A
LM intagits av ett betydande antal gravida kvinnor utan störning i reproduktionsprocessen
Kategori B
LM som intagits av ett begränsat antal gravida kvinnor utan störning i reproduktionsprocessen (B:1, B:2 eller B:3).
Kategori B:1
Reproduktionstoxikologiska studier på djur har ej givit hållpunkter för ökad uppkomst skadliga effekter på reproduktionsprocessen.
Kategori B:2
Reproduktionstoxikologiska studier på djur är bristfälliga eller saknas men tillgängliga data ger ej hållpunkter för ökad uppkomst skadliga effekter på reproduktionsprocessen.
Kategori B:3
Reproduktionstoxikologiska studier på djur har givit hållpunkter för skadliga effekter, vilkas betydelse oklar för människan.
Kategori C
Läkemedel som hos människa förmodas kunna medföra risk för fostret och/eller det nyfödda barnet.
Kategori D
Läkemedel med primärt teratogena effekter (fosterskadande).
Amning
Allmän farmakologi – Gunnar Tobin – 19/4
Gunnar ställer mest förståelsefrågor – multiple choice – läs och förstå. Mycket av det han säger kommer från: __http://lakemedelsboken.se/kapitel/lakemedelsanvandning/kliniskt_farmakologiska_principer.html__
Läkemedelslagen (2005:853) - viktig
· Styr vår hantering av farmakologi
· Vi är skyldiga att förmedla effekt och risker+biverkningar till pat
o Kunna värdera biverkningar – att berätta om varenda liten biverkning à kan leda till att pat inte tar någon medicin
o Pat ska förstå vad vi sagt.
· Läkemedel som ingår i läkemedelslagen:
1. Läkemedel
2. Naturläkemedel
3. Homeopatika – inga bevis på att det funkar, lösningar som späds ut, molekyler har ”ett minne” och kommer ihåg behandling de utsatts för
4. Utvärtes bruk – kommer att försvinna
”Med läkemedel förstås ett preparat eller ämne vars ändamål är att vid invärtes eller utvärtes bruk bota, lindra eller förebygga sjukdomar eller sjukdomssymtom hos människor eller djur.
Som läkemedel betraktas också ett sådant ämne eller en sådan kombination av ämnen för invärtes eller utvärtes bruk som kan användas för att genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner eller utröna hälsotillståndet eller sjukdomsorsaker hos människor eller djur.
Ett läkemedel skall vara av god kvalitet och vara ändamålsenligt. Ett läkemedel är ändamålsenligt om det är verksamt för sitt ändamål och vid normal användning inte har skadeverkningar som står i missförhållande till den avsedda effekten.”
· Om ett lm godkänns beror på dess indikationer:
o 20% av pat som tar medicin får levercancer kan det vara okej om det är lm för lungcancer
o Om indikationen däremot är förkylning godkänns lm inte.
· Värdering och bedömning om lm är ändamålsenligt till pat – har pat alkoholproblem o levercirros à paracetamol inte bra. Ska göra mer nytta än skada för pat.
· Lm måste ha syfte att bota, lindra eller förebygga. Näringsämnen kanske också kan lindra sjukdomar, men inte deras primära syfte.
Naturläkemedel – egenvårdsprodukter
· Har ett naturligt ursprung.
· Verksamma beståndsdelarna får inte vara alltför bearbetade – solrosextrakt motverkar förkylning à får inte göra lm från bara en enda molekyl och säga att det är naturläkemedel då.
· Säkerhet, undersökningar eller dokumentation som stöder avsedd effekt.
· Växtbaserade läkemedel innehåller uteslutande växtbaserat material
· Medicinsk användning under minst 30 år varav minst 15 år inom EU
Läran om läkemedel
Verkan på organismen: Farmakodynamik – vad lm gör med kroppen, önskad + oönskad effekt (biverkn)
Omsättning i kroppen: Farmakokinetik – vad kroppen gör med lm. Biofas = där lm ska verka, tar sig dit.
Användning vid
sjukdomsbehandling: Farmakoterapi – hur man anv. lm i klinik, dosering av LA, Pc
Nomenklatur
· Kemiskt namn – 2-acetpxobensoesyra – molekylen avgör namnet
· Generiskt namn – acetylsalicylsyra – ASA. Verksamma substansen. Behållit vissa delar av namnet som är inressant att veta.
· Varumärkesnamn – Treo (brustablett), Albyl. Treo verkar snabbare än Albyl, trots samma konc pga sprängmedel som bryter ner tablett fortare.
Läkemedelsutveckling
1. Target – identifiera målstruktur, receptor man vill påverka
2. Lead – man gör en molekylsekvens som kan påverka ens målstruktur
3. Derivat – syntiserar olika föreningar
4. Cellkultur – in vitro (isolerat organ), tittar hur celler och påverkas av 1000-tals olika föreningar
5. In vivo – lovande föreningarna görs på helkroppsförsök. Lagar börjar styra vad man får göra.
6. Preklinisk undersökning
7. CD – candidate drug
8. Fas 1 – studier, friska frivilliga. Enstaka, 4-5 st. Se om farmakokinetik är samma i msk. som djur.
9. Fas 2 – explorativ fas. Sjuka. Se om lm har effekt på sjukdom. Ganska få pat.
10. Fas 3 – konfirmerande fas. Etablera att lm har effekt på sjukdom. Studie på tusentals pat Kostar mkt
11. Registreringsansökan – kan lämnas till Lm-verket i Sverige, EU, USA etc.
12. Fas 4 – registreringsfas. Hittar i FASS. Görs ny ansökan var 5:e år.
Patentskydd
· 15-20 år, ganska kort i förhållande till utv.tid – gäller generiska substansen, får inte anv. av andra.
· Alvedon – varumärkesnamn, skyddat. Paracetamol – generisk substans, inte skyddat längre.
Biverkningar
· Farmakologisk mekanism (typ A)
o Dosberoende – drabbar alla i tillräcklig dos.
o Muntorrhet tredje vanligaste biverkningen.
· Utan farmakologisk mekanism (typ B)
o Inte dosberoende – drabbar inte alla. De är lömska.
o Typ 1 – anafylaxi, överkänslig, allergi. Frigörs histamin à klåda, utslag (urtikaria). Pc-allergi.
o Typ 2 – bildas antigenkomplex som kan fästa på vita bl.kroppar à aktiverar komplementsystemet à som lyserar de vita bl.kropparna à leukocytopeni (saknar vita bl.kr) och agranulocytos à utan immunförsvar för infektioner, enkel förkylning livshotande
o Typ 3 – serumsjuka, kan ge feber.
o Typ 4 – eksem, T-lymfocytmedierad
o Idiosynkrasi – sällsynt, saknar enzym à kan inte metabolisera lm.
· Förr sorterade efter hur vanliga biverkningar var (1/100 personer, 1/1000 personer).
· Idag sorterat efter organ: Magtarm –biverkningar listade. Hjärta – biverkningar listade.
Biologiska membran – viktig
· Uppbyggda av dubbla lipidskikt – fettiga.
· Lipofila – icke-laddade. Fettlösliga lm. tar sig genom. Cellmembran, blod-hjärnbarriären.
· Hydrofila – laddade. Vattenlöslig lm tar sig genom porer. Kapillärer.
Ammoniumföreningar – hur man kan förändra en molekyl
· Lm anv mot illamående à måste komma in i hjärnan à måste vara fettlösligt
· Vill inte det ska komma in i hjärnan à sätt på metylgrupp à blir laddat (polärt) à blir en kvartär ammoniumförening à kan inte passera fettlösligt membran.
Interaktioner – FASS
· A = inga interaktioner, ingen klinisk betydelse
· B = klinisk betydelse inte fastställd
· C = kräver dosjustering
· D = allvarliga konsekvenser, CAVE, undvik denna kombination av lm.
Interaktioner som kräver åtgärd (C = dosjustering) – mediciner som förskrivs oftare
· Loopdiuretika i kombination med ACE-hämmare (blockar efferent del i njure)/NSAID (blockar afferent del i njure)
· Waran i kombination med paracetamol – pat ska egentligen bara stå på paracetamol i max 2 veckor.
· Levaxin i kombination med kalkpreparat eller järnersättningspreparat
· NSAID i kombination med ACE-hämmare eller betablockerare
· Trombyl i kombination med NSAID eller Waran
Farmakokinetik
· Absorption – upptaget, kmr in i cirkulation där flesta lm verkar från.
· Distribution – sprids ut till vävnader
· Elimination (Metabolism och exkretion) – kroppen ska kunna göra sig av med lm.
· Kom-ihåg-regel: ADME
Läkemedelskoncentration i plasma
· Viktigt att uppnå nivån som krävs för att eliminera besvären (ex 500 mg) – annars bara biverkningar utan ngn effekt.
Första passageeffekt – i levern
Lm går genom tarmvägg (1, absorption) och levern (2, första passageeffekt)
Biotillgänglighet = hur mkt lm som finns tillgängligt i kroppen efter första passageeffekt: 25/100 = 25%.
Skenbar fördelningsvolym – hur lm är fördelat i kroppen.
· Räknas ut genom: dos / koncentration.
- Distributionsvolym (Vd) –
- förhållandet mellan totala mängden lm
- i kroppen och dess koncentration
- i plasma vid samma tidpunkt
Fördelningsvolym· Stor fördelningsvolym = fettlösliga lm (lipofila), ex antideppressiva = större interaktionsrisk
· Fördelningsvolym = D / Cp = dos / konc. i blodet.
· Finns ingen övre gräns – när koncentrationen går mot noll går fördelningsrummet mot oändlighet
1. Enbart i blodbanan - minsta fördeln.volym vi kan ha, lm bara stannar i blodet (4 l) bara vattenlösligt - kmr ej genom fettiga membran
2. Jämt i alla fördelningsrum – kanske i allt vatten i kroppen, 40-45 l
3. Mer i andra fördelningsrum än i blodbanan, löser sig hellre i fett.
Plasmaproteinbindningsgrad – binder giftiga ämnen till protein à blir inte lika giftigt då
Interaktionsrisk vid:
1. Hög plasmaproteinbindningsgrad – över 90%
2. Liten fördelningsvolym – 5 liter
3. (litet terapeutiskt fönster)
· Plasmaprot håller även kvar vätska i kärl
· Betydelse vid antikoagulantia (Waran) och antiepileptika
Eliminering – består av metabolism och eliminering
1. Metabolism
· Lever – för att göra fettlösligt lm till vattenlösligt à kan kissa ut det
· Tarm, blod, hud, lungor, njure
· Fas 1 – liten förändring, ex koppla bort en metylgrupp
o Oxidationer jmf CYP-komplexet – läs noga om det står i FASS.
o Flesta interaktioner i kroppen sker på CYP-nivå à påverkar hur snabbt ett lm försvinner. Cytokom P450.
o Reduktion – kvävereduktion
o Hydrolys – ester och amider
· Fas 2 – större molekyler hängs på, ofta vattenlösligt
o Konjugering, bl a glukuronider (glukos vattenlösligt), acetylering (acetyl-CoA)
· Att göra lm vattenlösligt är syftet med både Fas 1 och 2.
· CYP kan göra morfin vattenlösligt. Morfin finns också i heroin.
· Heroinmissbrukare ökar sin dos pga toleransutveckling à blir bättre på att metabolisera heroinet.
· Om de sen tar uppehåll och börjar med sin ”vanliga dos” à dör, kvävs, nu känsligare för heroinet eftersom CYP:arna inte bra på att metabolisera heroinet.
Exempel på lm och CYPar
Exempel på lm som metaboliseras av CYP: diklofenak, fenytoin, ibuprofen, losartan, naproxen, sildenafil, warfarin, sulfafenazol, valproat, rifampicin
2. Elimination – njure, andra organ.
· Urinbildning – styrs av hur mkt vi dricker
1. Glomerulusfiltration – får ut
2. Tubulär sekretion – får ut
3. Tubulär reabsorption – tar upp
· Saker som finns i blod men inte primärurin:
o Stora proteiner
o Blodkroppar
o Glukos (finns inte i sekundärurin heller)
Genetisk variation – betablockerare à individanpassa doseringen
Halveringstid; 1:a och 0:e ordningen - viktig
· Efter 4-5 halveringstider är lm borta.
· 1:a ordningen – koncentrationsberoende. Fraktionen alltid samma, 50%.
Mängd som försvinner i början större (brantare kurva) än senare (planare kurva).
Exempelvis penicillin (90 min)
· 0:e ordningen – koncentrationsoberoende. Samma elimination oavsett konc. på lm.
Exempelvis Waran (36 h) à tar någon vecka tills ur kroppen (5*36 h)
Jämviktskoncentration (Steady state)
· Uppnås efter 4-5 halveringstider. Tar ett tag tills lm når sin jämvikt.
Graviditet
Kategori A
LM intagits av ett betydande antal gravida kvinnor utan störning i reproduktionsprocessen
Kategori B
LM som intagits av ett begränsat antal gravida kvinnor utan störning i reproduktionsprocessen (B:1, B:2 eller B:3).
Kategori B:1
Reproduktionstoxikologiska studier på djur har ej givit hållpunkter för ökad uppkomst skadliga effekter på reproduktionsprocessen.
Kategori B:2
Reproduktionstoxikologiska studier på djur är bristfälliga eller saknas men tillgängliga data ger ej hållpunkter för ökad uppkomst skadliga effekter på reproduktionsprocessen.
Kategori B:3
Reproduktionstoxikologiska studier på djur har givit hållpunkter för skadliga effekter, vilkas betydelse oklar för människan.
Kategori C
Läkemedel som hos människa förmodas kunna medföra risk för fostret och/eller det nyfödda barnet.
Kategori D
Läkemedel med primärt teratogena effekter (fosterskadande).
Amning
· Grupp I: Passerar ej över i modersmjölk.
· Grupp II: Passerar över i modersmjölk men risk för påverkan på barnet synes osannolik.
· Grupp III: Passerar över i modersmjölk i sådana mängder att risk för påverkan på barnet föreligger.
· Grupp IVa: Uppgift saknas om passage över i modersmjölk.
· Grupp IVb: Uppgift om passage över i modersmjölk är otillräcklig för att bedöma risken för barnet.